Egna texter från skrivarkurser

Tänkte börja dela några gamla texter jag skrivit under cirklar och kurser, och kanske få inspiration till nåt nytt. De  kommer att ligga under kategorin "Egna texter" och de hänger ofta inte ihop. Kanske hamnar dikter och nya texter också i denna. 

Men hur som helst, skulle kunna vara kul, om det finns nån som gillar att skriva, få svar på inläggen, kommentarer om nåt som är bra eller mindre bra, vad som kan utvecklas osv. Eller om nån vill fortsätta skriva på texterna i eget övningssyfte är det helt ok att lägga in fortsättningen som svar också. Kanske kan bli roliga resultat. 

Första kommer in som nästa inlägg: "Vårkänslor"

En Dikt

I brist på annat kan man publicera redan skrivet material. Jag har egentligen lite ont om tid för nöjen som bloggning, men kände för en liten rast och i stället för en större uppdatering så får ni hålla till godo med en liten dikt jag skrev för nån månade sedan bara till en fotobok. Mycket nöje...

Du är trygghet

Du är frihet

Du är längtan

Du är drömmarna

Jag är rädd

Jag är fången

Jag är saknad

Jag är bortglömd

Du är luften

Du är vattnet

Du är ängen

Du är solen

Jag är fallen ängel

Jag är strandad val

Jag är vissen blomma

Jag är mörker och kyla

Vi är världen

Vi är livet

Vi är tiden

Vi är rummen

Vi kan göra allt

Bild som jag spontant kopplade ihop med denna dikt i dikt-fotoboken.

Scrivener, CSS-kod och Peter LeMarc

Så en liten paus i studierna. Håller på och pluggar massa CSS-kod, sitter och skriver ordlistor i Scrivener, och har insett att programmet inte bara är bra för författande, utan även studier. Än så länge använder jag en trial version, men kommer säkert köpa den när min tid gått ut. Jag älskar verkligen programmet. Allt man gör sker så enkelt på nåt sätt. Det flyter liksom fram. Jag rekommenderar detta utsökta datorprogram till alla som gillar att skriva och inte har nåt emot att lära sig en omfattande programvara som kommer göra livet mycket roligare än ett vanligt office-program Inte nog med det, det är snyggt också. Och folket bakom som jag har kommit i kontakt med är trevliga med. Det är inte speciellt dyrt heller. Om ni är vill så gå in på http://www.literatureandlatte.com för att läsa mer.

Ett annat program jag gillar är Picasa 3, för bilderna. Mycket smidigt gratisprogram jag kan hylla. Trots att jag med scannern fick med Photoshop Elements 9 som är mycket snyggt och har många funktioner har jag föredragit att använda Picasa på grund av enkelheten när det inte är proppat med många funktioner. Men tids nog har jag nog hunnit bekanta mig ännu bättre med Photoshop så jag kan göra en rättvis jämförelse.

Anledningen att jag sitter och pratar om bildprogram är att jag fick använda dem nu för att fixa till bilderna jag har lagt in i bloggen idag.

Igår kväll var jag och förhandslyssnade på Peter LeMarcs nya skiva (eller "album" som han vill kalla det) som släpps den 26:e september. Det var 300 pers inbjudna och vi fyllde på Södra Bar, på Södra Teatern vid Mosebacke ordentligt. Alla hade vi en sak gemensamt, vi älskar Peter LeMarc. Jag försökte dock prata med lite folk här och där men de flesta var ganska bundna till sin egen lilla grupp av vänner och ville inte bekanta sig med tjejen som inte hade med sig nåt sällskap. Hittade till slut en kille som var där ensam och inte hade nåt emot att slänga några ord resten av kvällen. 

Det var roligt att få träffa Peter också, han var mycket vänlig och jag fick två foton med honom och mig på, och en hel bunt med signeringar på alla min cd-omslag som jag hade med mig. Kvällen började med att vi alla fick gå upp i baren och mingla, på vägen upp i trappan hälsade Peter på alla sina fans i tur och ordning med en kram och ett välkommen och foto för de som ville. Jag drack lite rosévin i baren då de bjöd på ett glas, sen blev det ett par till bara för att det var så glad stämning runt om. Jag måste säga att jag är grymt imponerad av de bartenders som jobbade. Det blev jättemycket att göra och de lyckades göra en miljon saker samtidigt utan att misslyckas alls, och var samtidigt trevliga. Efter ett tag så kom Peter upp igen och började prata med oss från scen, alla blev tysta förutom när det kom applåder och jubel som fyllde lokalen. Han presenterade sitt nya album och berättade lite om tiden som gått sen sist, en del tragiska historier faktiskt. Sen fick vi lyssna på tre låtar i taget, med lite kisspauser emellan. Mycket sympatiskt att komma ihåg allas behov...

Efter genomlyssning blev det lite mingel till. Peter gick ut på balkongen/terrassen (vad kallas det om man ska vara korrekt?) och minglade med oss, då passade jag på att ta ett till foto, eftersom det första jag tog i trappan blev suddigt,  och be om autografer *glad*. Detta gick ju jättebra och bilderna ligger här i bloggen.

Jag tyckte om musiken, särskilt en låt som heter "Min kyrka" som handlar om naturens skönhet typ. Albumets namn är: "Svag doft av skymning" och jag kommer nog att köpa den.

Den första bilden jag tog när vi kom. Suddig tyvärr eftersom jag
blev så nervös att jag skakade på handen när jag tog kortet.

Den andra bilden blev bättre, jag bad en annan kvinna att fotografera åt mig och jag är
jättenöjd med resultatet, har dock fått trixa bort en del ansiken på folk jag inte känner och
inte vill publicera i min blogg eftersom de inte kan säga nåt om de vill eller inte synas. 

 Tack alla som läst, hoppas att er dag blir bra. Skulle vara kul med kommentarer, kanske av nån som var där kan skriva hej och berätta om eran upplevelse.

Vart tog alla dagar vägen?

När man gör saker hela dagarna försvinner de på sätt och vis bort väldigt fort, speciellt om man vet att det även är annat som ligger på. Som man ska göra men inte hinner med. Det är som ett dåligt samvete lägger sig som en skugga över en och gnager på.


Jag är expert på att bestämma mig för att hitta på projekt som jag vill göra, sätter nån slags deadline och får alldeles för mycket att göra. Av någon anledning så bestämde jag mig för att hinna göra klart en korsords-tidning innan den 7:e augusti. Tänkte skicka in svaren och vinna en Ipad (Första pris!). Visst är det bra med ambitioner, men jag är väl medveten om att för höga ambitioner kan göra att man tappar lusten att göra något alls om man märker att man inte hinner med. Så egentligen förstår jag inte det här med korsorden. Antagligen en dum idé. Borde egentligen plugga inför skolan på min lediga tid. Kanske uppdatera bloggen lite också. Kanske fortsätta på de projekt jag redan har igång. Som att skriva eller tillverkningen av mitt äventyrsspel.


Jag sitter just nu och suger i mig av Lars Winnerbäcks lättsamma ångest och känner skuld efter att ha sett på filmen Bläckhjärta. Jag har en destruktiv känsla av att jag har övergett mina egna historier, fast jag kanske inte har det egentligen. Jag saknar den del av mig som brann för att skriva och hade gränslös fantasi. Jag längtar efter att sätta nya ord på papper, känna lust och spänning, eftersom jag egentligen inte vet hur det ska sluta. Jag gör dock fel när jag blir så glad över någon av mina historier att jag lyfter dem till skyarna och liksom vill tvinga mig själv att skriva ett mästerverk. När jag gör det till ett tvång så försvinner intresset och nån slags stress och rädsla över misslyckande gör att jag inte lyckas åstadkomma någonting istället. Vid dessa tillfällen smyger sig dåligt självförtroende på mig, vilket resulterar i att jag hellre gör andra saker. En dålig spiral som jag måste försöka undvika. Detta är förödande för en kreativ själ.


De senaste dagarna har vart mycket innehållsrika och långa. Jag har somnat gott på kvällarna och sovit fram till morgonen utan mina vanliga vaknande under nätterna. Och drömt har jag gjort, om hundar och häxor och vänner i fara. Jag saknar min älskade vän som kunde tyda drömmar, men som så tragiskt lämnade vår jord för länge sedan. Det var den fina, underbara livfulla människa som lärde mig att uppskatta just Lars Winnerbäck och att tro på mig själv. Känner att jag nog skulle behöva hans goda råd nu med, men det enda jag kan göra är att tänka på honom och minnas hur han var. Försöka ta till mig de ord han sa och den livsenergi han sprudlade av. Senaste tiden har jag tänkt mycket på honom, funderat på hur det hade vart om han fortfarande fanns kvar på jorden.


Har förberett lite inlägg om min dag som hundvakt, hårfärgningens resultat och dagen på Zoo med några bilder också kanske, men det får nog vänta lite. Jag önskar också alla mina läsare glädje under färden genom livet...ta väl vara på det.



¤ RIP Mårten, jag kommer aldrig glömma dig... ¤